Utställning 7-14 december, Galleri Gåtfullkonst i Stockholm

 Det har gått ett år sen jag tog hem utställningen "Diktaturens Barn" från Mångkulturellt centrum i Fittja och sen dess har den prytt hallväggen i lägenheten vid Fridhemsplan. Varje morgon som jag har luffsat ut ur mitt rum har jag möts av Palomas, Martíns, Rodrigos och Amarals blickar. Varje morgon har jag tänkt att jag måste fullfölja projektet och ta mig tid till att skriva ner alla de där intervjuerna och sätta på print i en foto/reportage-bok. Så länge de har suttit på väggen har det ändå kännts som att jag inte har svikit projektet, att det fortfarande är pågående - men så häromveckan började min mamma prata om att ta ned bilderna och få upp våra egna tavlor igen.
Det slumpade sig då att jag har en vän som praktiserar på ett galleri på andra sidan bron, på Gåtfullkonst vid St:Eriksplan, och då bestämde jag mig för att ställa ut och sälja bilderna (istället för att packa ner dem i en låda) så att jag kan finansiera fortsättningen av projektet!

Varje dag som jag har tittat på bilderna har jag hört deras historier i mitt huvud och jag vet att jag aldrig kommer känna mig tillfreds om jag inte för vidare deras berättelser till andra som var med om diktaturen eller som är intresserade av att veta vad som hände med de här barnen till de politiska fångarna. Det var så många andra personer som jag intervjuade under 2009-2010 som jag inte har visat i fotoutställningen och bara jag kan ta mig tid att sitta och skriva ned allt och hitta ett förlag som vill trycka min bok så tror jag att det kan bli väldigt intressant läsning!

Ni är välkomna 7-14 december 2011, till Galleri Gåtfullkonst på Vikingagatan 22,  Stockholm

Invigning onsdag den 7 dec 2011 17.00-20.00
De sålda verken hämtas upp vid utstälningens slut den 14 dec men därefter går det även att köpa fotografier via galleriets hemsida för att stötta projektet!

Un año ha pasado desde la última exposición del fotoreportaje "Hijos de la dictatura" en el Centro Multicultural en Fittja, Estocolmo. Desde entonces ha aparecido en mi pared del pasillo en nuestro apartamenteo en Fridhemsplan. Todas las mañanas que he salido de mi habitación, me he encontrado con los rostros de Paloma, Martin, Rodrigo y Amaral. Cada mañana he pensado que tenía que completar el proyecto y tomar el tiempo para escribir todas las entrevistas y a imprimirlas, completar un libro de fotos y reportaje. Mientras q estaban montados en la pared, todavía sentía que no había abandonado el proyecto, que aún está en marcha - pero hace unas semanas mi mamá empezó a hablar de sacar las imágenes y poner nuevas pinturas.

Por casualidad tengo una amiga que trabaja en una galería cerca de mi casa, y entonces me decidí a exponer y vender las imágenes (en lugar de empacarlas en una caja) para poder financiar la continuación del proyecto!

 Cada día que he mirado las fotos he escuchado sus historias en mi cabeza y sé que nunca me sentiré satisfecha si no compartiré sus historias a los demás que vivían la dictadura, o que están interesados ​​en saber lo que pasó con estos hijos de los presos políticos. Había muchas otras personas que entrevisté en el período 2009-2010, que no han demostrado en la exposición de fotografías, y si yo puedo tomar el tiempo para sentarme y escribir todo y encontrar un editor que quiere imprimir mi libro, creo que esto podría ser una lectura muy interesante!

El próximo paso sería traducirlo el libro al español y mostrar la expocisión en Montevideo!