(Hade Nena rätt?)
Los suburbios de Estocolmo están en llamas. Los desordenes comenzaron la semana pasada en Husby, en donde un grupo de jóvenes lanzaron piedras hacias la policia. Todo eso empezó luego de que un policia había disparado a un hombre en Husby (el cuál agitaba un machete violentamente hacia la policia) el pasado 13 Mayo 2013.
http://www.svd.se/nyheter/stockholm/man-ihjalskjuten-av-polis-i-husby_8168368.svdObviamente - grupos xenófobos y neonazis se usan de estos disturbios para culpar a los immigrantes, a la sociedad multicultural, y en el caso con ese video, a los musulmanes...
Det är dagar, veckor, som dessa, som jag önskar att alla människor (i detta fallet ja juste, svenskar) som skyller ett problem på en folkgrupp skulle ta sig utanför Sverige och höra åsikterna som finns om svenskar i utlandet -
Tänker på vad det var som min kompis Mauricio, i Uruguay, kommenterade det första han sa när vi började diskutera dagsläget i Sverige - "Ja, och Sverige har nynazister i regeringen, det pratar ju hela världen om. Tror du att det finns en risk att de skulle kunna ta över ifall missnöje och arbetslöshet skulle växa sig för stort?"
"Nää, sa jag. jag tror det finns tillräckligt med vettiga människor i Sverige (för att det inte ska förvandlas till ett mini nazi-tyskland), men det som är mer skrämmande är att jag tror många röstar på SD utan att förstå deras partiprogram och enbart för att de är missnöjda med de andra partierna"
För att vi svenskar saknar politiskt engagemang för att veta vad partierna vi röstar på gör samtidigt som man blir frustrerad över att inget parti vågar ha starka åsikter om nånting - röda som blå vill de anpassa sig till att få så många röster som möjligt och bara tänka på att vinna istället för att samarbeta för samhällets bästa.
I den här veckans konflikter har folk äntligen börjat säga ifrån själva. Jag blir glad över att höra Reinfeldt komma med rätt motargument till Jimmie Åkessons anklagelser mot det multikulturella samhället. Det är förortsborna som själva vågar säga ifrån och de är också rätt personer att agera, det är de som bör vara de som bestämmer och som står upp för sin omgivning.
https://www.facebook.com/photo.php?v=176605752502940
Det som gör mig besviken är motsättningarna mot polisen. Visst, det finns säkert idiotiska poliser som slänger ur sig rasistiska kommentarer, de är fel - men för att en person låter sina fördomar tala i ett pressat läge så betyder inte det att en hel poliskår är korrupt etc etc.
Som min kompis Jonathan sa häromdan "Kiki, jag förstår inte varför de gör så här!? Och varför media bara lyfter fram att det är hemskt att de även kastar sten mot ambulans och brandkår, de bör inte kasta sten på polisen heller...?!"
Jonathan har kämpat för att ta sig in i poliskåren och jag minns att han berättade att han hade reagerat mot kvinnan som intervjuade honom inför antagningarna ang hans "invandrarbakgrund" - "Vadå, invandrare?" han ville bli antagen på samma villkor som alla andra, inte för att han är från Colombia. Jonathan och jag lärde känna varandra genom Capoeiran och för 3-4 år sen började jag passa hans dotter. Nu i veckan satt jag barnvakt, Jonathan patrullerar i Söderort och det kändes skönt att veta att han inte hade blivit inkallad när det även började brinna i Skarpnäck, för vad skulle jag säga till lilla E ifall hennes pappa kom hem blodig och slagen? Eller inte kommer hem alls.
Hennes pappa är ju världens snällaste. Så snäll att han inte ens kunde agera brottsling vid övningstillfällen under hans utbildning. "Kiki... dom vill att jag ska skrika och göra motstånd, men jag vill inte vara våldsam! Det är jättesvårt"
http://svenska.yle.fi/artikel/2013/05/20/hatska-anklagelser-efter-upplopp-i-stockholm
Ese artículo se traduce algo asi:
La policía de Estocolmo hicieron una denuncia contra si mismo el lunes, después de la crítica masiva contra la policía durante los disturbios qu causaron los jóvenes en el suburbio Husby por la noche el domingo al lunes. Mientras tanto, se difundía un video que mostraba cómo un policía solitario es atacado y golpeado.
Una unidad especial de la Fiscalía investigará la actuación de la policia durante los disturbios. Según de un portavoz de la policía la denuncia se trata de abusos e insultos.
Varios testigos dicen a los medios suecos que la policía ha golpeando a gente que no participaron en los disturbios con bastones y utilizaron insultos como vagabundos, negros, monos y ratas.La policía y patrullas locales, llamados ejércitos cívicos, estaban preparadas el lunes por la noche si fuera a estallar nuevos disturbios.
Cuantas personas que resultaron heridas durante los disturbios durante la noche aún no estaba claro el lunes de noche. Alrededor de cincuenta coches habían sido quemados, decenas de escaparates habían rotos y habitantes de un edificio tuvieron que ser evacuados cuando los humos tóxicos de los fuegos penetraron en los apartamentos. Las pandillas también intentaron prender fuego a un jardín de infantes.
En Internet se difundió un video que muestra cómo un policía solitario es atacado por seis delincuentes que empuja el policía al suelo y lo patean. La policía dijo que un total de cuatro policías resultaron heridos durante la operación en Husby.
Los disturbios comenzaron cuando los vándalos prendieron fuego a los coches. Cuando llegó la policía fueron atacados con pedradas por jóvenes enmascarados.
El lunes el debate en la prensa sueca, sobre la causa de los acontecimientos, era rencoroso. El gatillo aún no estaba claro. Muchos comentaristas destacaron que la vida en los suburbios puede sentirse sin esperanza, especialmente para hombres jóvenes. Un tiroteo fatal la semana pasada, durante una represión policial contra una persona intimidante en un apartamento en Husby, se presentó como un posible catalizador.
Husby es un suburbio de hormigón construidas en la década de 1970 en lo llamado "la programa de millones de dólares" para construir un millón de viviendas en Suecia entre 1965-1975. El barrio cuenta con unos 12.000 habitantes, de los cuales más del 80 por ciento son de origen extranjero. Estación de Metro Husby está entre Kista y Akalla.
Durante una entrevista en enero este año, mi amiga Nena, una ex Tupamara, me comentó que le preocupaba lo que veía en la sociedad sueca hoy en día. Dijo que las problemas que Suecia (o todo el Europa?) le acordaba de lo que succedió en Uruguay en los 60...
A mi me preocupó su preocupación, "están tan graves nuestros problemas?!" pensaba.
Me sentí casi como una madre que calma a su niña durante una tormenta, cuando le dije que no pensaba que tiene que preocuparse por una dictadura en Suecia. Pero, sí, también me preocupa el desinterés que nosotros jovenes sentimos hacia el política, podria ser bastante fácil para la persona "equivocada" a ganar las elecciones si olvidaremos a votar...
Me sentí casi como una madre que calma a su niña durante una tormenta, cuando le dije que no pensaba que tiene que preocuparse por una dictadura en Suecia. Pero, sí, también me preocupa el desinterés que nosotros jovenes sentimos hacia el política, podria ser bastante fácil para la persona "equivocada" a ganar las elecciones si olvidaremos a votar...
Förortsborna själva säger att polisen måste visa hårdhandskarna - men ska det verkligen behöva vara så, att medborgarna ska vara rädda för polisen?
Vinner man verkligen respekt genom att bruka mer våld? Det har väl vi alla sett att det inte fungerar så... ELLER?!
De som kan göra skillnad är vi själva, vi som medborgare måste säga ifrån, inte ta lagen i egna händer och gå ut och leka krig, som nynazisterna i Tumba, men det är vårt ansvar att dessa ungdomsgäng har fått uppstå. Att vi inte har sagt ifrån förrän det börjar hagla stenar - och det politikerna sen kan göra är att lyssna på oss och hjälpa oss att förbättra samhället.
Men vi måste vara förändringen.
Ensam är inte stark, och ingen politiker kommer våga stå på barrikaderna. De tiderna är förbi. De vet att de inte får folket med sig, för vi har slutat vara intresserade av politik.
När jag hör exil uruguayare, och svenska medborgare i Uruguay, berätta om hur de blev mottagna på 70-talet och inställningen och solidariteten som visades dem, som flydde undan en förlorad kamp, blivit utsatta för hemska tortyrmetoder och sedan behöva vänja sig vid att inte vara rädd för "farbror polisen". Då blir jag stolt.
Jag vill inte höra mina vänner, och familj, bli uppmanade till att förvandlas till monster för att upprätthålla ordningen och se dem börja ta i med hårdhandskarna, så som jag såg polisen i Uruguay ta sig an tjuvarna på Montevideos gator nu i vintras...
Uppenbart är att det är någonting som måste förändras...
frågan är vad eller vilka?
frågan är vad eller vilka?
